#thesunproject

2013-09-30 ☼ 11:22:48



VÅLDTÄKTEN

2013-09-30 ☼ 11:13:01
Hans smutsiga händer är över min kropp. Han undersöker och jag gråter. Jag vill skrika men kan inte öppna munnen. 
Det är en smärta som inte går att beskriva, när han sticker in sin penis i mig. Jag försöker smita därifrån men han håller kvar mig. Jag är ju så jävla liten, endast tolv år. Han vinner lätt. 
Jag har flera sår när han är klar med mig. Ömmande kroppsdelar och brinnande tårar. Jag är dum i huvudet som tror att det fanns någon som tyckte om mig. Jag är så jäkla dum som trodde att han var min vän. Han är inte min vän. 

SÖNDAG 29 SEPTEMBER

2013-09-29 ☼ 16:16:08
Det gäller att hitta någon i livet som gör allt mycket lättare. Min person är A. Även om mina känslor blir komplicerade så är ändå vardagen lättare med honom i bilden. Jag har alltid ett starkt stöd. När han sover här så stannar klockan och jag känner mig mindre ensam under några timmar. Det är dem viktigaste timmarna i mitt liv.

 

Förlåt för att min uppdatering suger. Jag har inget att skriva, känner mig tom p.g.a tabletterna. 

LÖRDAG 28 SEPTEMBER

2013-09-28 ☼ 11:09:12
Jag lever. Är deprimerad fortfarande. 
Under tiden jag inte har bloggat har jag varit full, gått på bio med bästa, druckit ännu mer alkohol. 
Har så stor ångest efter Jocke. Känner mig äcklig och utnyttjad. 
Syster pratar med mig nu. Vi blev vänner igen när jag var full. Tydligen så messade min kompis till Syster och då kom hon. 

Och förövrigt har jag börjat med tabletterna igen. Och jag har ett jobb. 

MINA BRISTER ÄR VÄLL INTE FÖR DJUPA OCH STORA?

2013-09-25 ☼ 00:34:47
Jag vill tro att människor tar mig för givet. Att människor inte uppskattar sina vänner så mycket som de borde göra. För visst kan det väll inte vara så jättesvårt att älska mig? Mina brister är väll inte för djupa och stora? 
Jag vill tro att det finns så många fler anledningar till att mamma inte tycker om mig. Jag vill tro att det finns fler anledningar till att de flesta vännerna lämnar mig. 

Mamma hatar mig, hon vill inte se mig eller prata med mig. Varför? Jag kanske är ful, otillräcklig, korkad, minsta barnet? Jag vet inte. 
Syster verkar ha sagt upp kontakten. hon vägrar svara mig.. Hur länge kan hon vara arg?
Alla mina bästavänner har bara lämnat mig i sticket. De säger att jag är för instabil, de vet inte hur de ska hantera mig och mina känslor. 

Nattkänslor.

Jag är tillbaka, för ett tag.

2013-09-24 ☼ 17:48:48
Så här står jag. I mitten utav alla människor. Aldrig mer eller mindre. Jag står bara i mitten av gruppen och alla passerar mig. Mina vänner skaffar sig en framtid, ett liv, når sina drömmar. De får sina karriärer, lyckat kärleksliv, ett boende och familj medans jag bara står och stampar på samma ställe. 
Jag kan inte sova. Jag har så ont i magen och gråter bara. Jocke förstörde nog verkligen mig. Känner mig så äcklig och utnyttjad. Hans kyssar över hela kroppen, över mina skärsår, hans stönande, hans pumpande och hans sperma i mig. Han vill ha mera och jag vill bara skjuta bort honom. 

 

Not enough - our lady peace

2013-09-24 ☼ 17:37:00
 

PAUS

2013-09-22 ☼ 00:04:30
Hade nyss sex med Jocke. Är äcklad, bara äcklad. Hade oskyddat men tror inte det är någon fara. 
Har grov ångest just nu. Så ikväll tänker jag inte stå emot. Jag vill faktiskt skära mig själv. 

Tar en paus ett tag. Vet inte riktigt när jag bloggar igen. Känner just nu att jag måste fokusera mig på mitt välmående. Skriver endast om det är något jag verkligen måste få ur mig. Ni kan fortfarande mejla mig, ifall att ni saknar mig. Svarar på alla mejl när jag kan. 
Kram. 

I'm still lost

2013-09-20 ☼ 23:25:31
Är så trött på att leva. För mycket skit. A, M.K, våldtäkten, F, Syster, jobb. Orkar inte längre. 

MINNE FRÅN RÄTTEGÅNGEN MOT M.K

2013-09-20 ☼ 00:40:00
Domaren: "Du kan ta paus när du vill V. Känn inget tvång. Allt här inne är på dina villkor. Vill du ha paus att andas så tar vi en paus"
V: "Jag vill ha paus nu."
Domaren: "vi kan inte ta paus nu. Förhandlingen har precis börjat. Du kan få paus efter vi har tagit upp ärendet?"
Jag nickar. 
 
Så presenterar dem ärendet. Jag sitter i en rättssal i Uppsala. Framför mig sitter mannen som hade utnyttjat mig sexuellt. Bredvid honom sitter hans advokat. Som han inte ens ville ha från början. 
Bredvid mig, på min högra sida, sitter min advokat. Min beskyddare. 
Bakom mig, i hörnet, sitter okända människor, enda personen jag vet vem det är, är Fru. Sedan sitter två poliser där, jag vet inte vilka dem är. Och där, mellan Fru och poliserna, sitter två helt okända tjejer. 
 
V: "vilka är de där två tjejerna?" (Viskar) 
Advokaten: "Jag vet inte. Några som kollar på?"
V: "men är det inte stängda dörrar? Jag vill inte att de ska höra.."
Advokaten: "domare, de sitter två tjejer där i hörnet som ingen av oss känner. Vill du vara snäll och kasta ut dem?"
 
När domaren läser upp ärendet så börjar jag gråta hejdlöst. Varför lät jag honom? Borde jag inte ha vetat bättre?
Jag vill spy. Jag får ständiga flashbacks, både från M.K och våldtäkten. Jag känner mig äcklig. 

Mer vodka för människorna.

2013-09-20 ☼ 00:23:41
Har varit i en annan värld under 24 timmar. Haft A på besök. Han har varit underbar och jag har fallit ännu mer för honom. (Det går över V, det går över). 
Vi gjorde egentligen inget vettigt. Han gjorde mat till mig, för i sanningens ögonblick, jag kan inte göra mat. Jag är rätt så kräsen när det gäller mat också så jag antar att jag inte känner behov att göra mat. (Nej, jag är inte anorektiker. Jag älskar skräpmat).
Vi drack också, jag var ganska full men dåsig. Så jag vilade mitt huvud i hans famn framför TV'n i soffan. En timme senare vaknar jag och vi bestämde oss för att flytta ner till sängen. Klockan var 2 på natten. Vi både somnade i min lilla säng (90säng). Klockan fyra vaknar jag utav att han kastar iväg min kudde och tar all täcke. Jag mår illa och huvudet sprängd. Men jag lyckas somna om igen.
Idag har vi degat i min säng. Kollat på greys anatomy och slagits. Nu har han åkt hem. Jag saknar honom och tror inte jag kan sova själv inatt. 

M.K

2013-09-18 ☼ 11:36:08
Han är bara 4,4 km ifrån mig. Det tar honom 6 minuter med bil, 50 minuter att gå och 16 minuter med cykel.
Han fyller 43 år detta året i december. Han har namnsdag samma månad som min pappa. 
Han har facebook.
Vi kan stöta på varandra hur lätt som helst. Vi kanske handlar samtidigt, åker buss samtidigt, ska till läkaren samtidigt. 
Han känner mina syskon. Hans äldsta barn är ett år yngre än mig och umgås med grannen.
Jag lekte med hans barn när jag var liten och bodde granne med honom. När jag var ungefär åtta år.

Anledningen till att jag aldrig känner mig trygg i min stad.

Smutsen har trängt sig in under huden.

2013-09-18 ☼ 11:25:08
12 år, endast 12 år. Jag hade inte ens hunnit uppleva tonåren, bara levt ett någorlunda bra barndom. Men jag var 12 år, bara barnet, inte ens myndig. Och ni kommer ändå aldrig förstå. För ingen kan, ingen kan känna den smärtan som jag gjorde. Ingen känner sig lika smutsig som jag gör, ingen skär sig för att få bort smutsen. Och ingen fick en snopp intryckt i sig mot sin vilja. 
Jag hade sår som jag aldrig kunde förklara. Fru såg mina sår på ställen som man inte brukar få sår som tolvåring. När jag gick hade jag ont, jag var deprimerad. Mina skrik på natten chockade familjen, mina gråtattacker skrämde iväg folk i skolan och mitt självskadebeteende gick inte att förklara. "Hon saknar säkert sin mamma", "Saras bror dog nyss, hon kanske är deprimerad över det". Men ingen kunde föreställa sig att jag hade blivit våldtagen av en betydligt äldre man.

Aldrig kan jag förklara den känslan jag hade, när jag lades in på psykakuten för att jag äntligen öppnade upp mig för en lärare och berättade att jag hade blivit våldtagen. Jag, som var offret, som hade fått leva med den här hemska hemligheten i ett år, fick låsas in. 
Och pappas min när han fick veta varför jag hade betett mig så konstigt under ett år. Hans tårar som föll ner på kinderna, hans ilska som bubblade upp, hans självhat för att han kände sig misslyckad som pappa. Och min kära storebror som satt med mig tills jag äntligen somnade på akuten. 
Nu förstod alla varför mitt beteende hade ändrats så drastiskt. Varför jag helt plötsligt rev ner hela mitt rum, krossade tavlor, rev upp tapeterna, grät mig till sömns varje natt och varför jag inte hade någon ork att gå till skolan. Alla förstod nu. Lilla kära V, hade blivit våldtagen.

 
Och pappas försök till att vara stark:
"Min enda uppgift som pappa är att skydda dig. Skydda dig från sådana här saker som precis har hänt. Jag känner mig misslyckad. Jag kunde ha gjort mer." - tårar som rinner.
"Ibland har jag tänkt gå upp till skogen och hänga mig i ett träd. Jag orkar inte med det här."
"Jag började dricka mig full flera gånger i veckan efter jag fick veta det där. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag var maktlös. Vet du hur det känns att vara maktlös? Se den personen man älskar mest såras så mycket och inte ha makten att trösta personen? Jag är maktlös V"

P R O S T A T A C A N C E R

2013-09-17 ☼ 13:36:28
På onsdag åker Pappa och Fru iväg, under tiden ska A sova hos mig. Vi ska röka, spela kort, dricka tills vi inte känner något alls, försöka laga mat osv. Så idag ska jag försöka städa så mycket som möjligt. 
nu ska jag följa med pappa till läkaren, ha ska ta några provet för att se ifall han har prostatacancer. Under tiden kan ni få mysa med dessa bilder.







 
 
 
 

No way to go

2013-09-16 ☼ 21:42:36
Dum i huvudet. Jag är dum i huvudet. Ikväll ska jag knulla F, fast det är egentligen A som jag vill ha. Och jag känner mig smutsig redan nu. Varför stoppar du inte dig själv då? Jo, för jag förtjänar det här. Jag förtjänar att agera som slagpåse, som en knulldocka. 
Jag är sjuk. Som ser problemen och konflikterna redan innan men inte stoppar handlingen. Jag fortsätter bara. 

F är glad. "Ett knull är alltid bra" - så sa han till mig. Jag är liksom inte ens en varelse. Jag är ett föremål. Jag är bara ett knull.

Meds

2013-09-15 ☼ 12:56:03
Men vad fan, pappa tycker att jag ska börja med meds igen. Knapra piller som en liten hamster. Saken är bara den att tabletterna fungerar ju förfan inte. Det är ju ingen idé att äta tabletter i onödan. 

Det enda jag kan tänka mig att börja äta igen är sömnpills. Lergigan, propavan, zoplikon,  mirtazapin arrow. Allt som jag får tag i. 

14 SEPTEMBER 2 0 1 3

2013-09-14 ☼ 23:49:40
Tom, bara tom. Så känner jag mig. Ingen ilska, inget hat, ingen glädje, ingen kärlek. Bara helt enkelt tom.

Bestämmer träffar med F hela tiden. Utsätter mig själv för äckligt knull. Låter honom få ta ut sin ilska på mig, låter honom få ut sina behov. Jag då? Ja, jag får något annat att tänka på under en kortare period. Jag är en smutsig liten slampa. Äcklig. 
Alls vännerna är borta också. Insåg det idag och det är väll största anledningen till att jag inte orkar längre. Min bästavän har liksom blivit kylig, vilket man kan förstå, hon ska ju få barn inom loppet av typ två veckor. 
Men alla andra? 
Inte konstigt att jag har sex med F. Han är den enda som ser mig just nu. Som lyssnar och sedan tröstar mig (med sex då). 
Skrek på pappa idag. Sedan låste jag in mig på rummet och vägrade öppna dörren. Han har messat, jag har struntat i att svara.. 


Ni behöver inte förstå. Det räknar jag inte heller med. Vill bara kanske, kanske, skriva något så att någon ser, och kanske kan ge mig några stöttande meningar. Kanske. Kanske slipper jag ångesten imorgonkväll och ännu ett ångestknull. Typ. 

DIRTY LITTLE SECRET - BULLET FOR MY VALENTINE

2013-09-14 ☼ 15:51:06
Typ sådär känner jag just nu, alltså som låten. 
Har ingen ork längre, sorry. 

I väntan på honom.

2013-09-13 ☼ 00:54:24
Sitter och väntar. Tar en cigg & börjar bli hungrig. Just min tur. 
Och jag sitter vid den sidan som är lite åsidosatt för jag är lite rädd på nätterna när jag är själv. Men gissa vad som händer då? Ja just det, någon creepy man som går runt här. Nu försvann han men det prasslar i skogskanten. Tror han kissar.. Tror.



NATTPRAT MED A

2013-09-12 ☼ 23:05:52
Ligger i sängen och försöker hålla mig vaken. Ska träffa A snart och vara vaken med honom hela natten, tills första tåget kommer åtminstone. Jag ska nog packa ner lite vodka och vin. Det kan ju faktiskt vara lite kallt på natten. 

Jag har inte vågat berätta för någon om F. Är lite rädd för vad folk ska tycka. Enda personen som vet om det är Emelie. Och ni som läser också. Såhär skrev jag och Emelie när jag berättade: 
V: "jag hade sex med F igår. Ingen vet. Och jag har fetaste ångesten <3"
Emelie: "vem F? <3"
V: "(skriver efternamnet)"
Emelie: "hade inte han flickvän? :o?"
V: "nej dem har gjort slut! Herregud! "
Emelie: "oj okej :o gillar du honom?" 
V "Nej.."
Emelie: "Gillar han dig?"
V: "Det tror jag inte.. Tror han är mest ute efter sex" 
Emelie: "Varför har du ångest? Förlåt om jag ställer konstiga frågor"
V "nej nej, det är lungt. Jag vet inte.. Jag känner mig bara äcklig. Ångrar att vi hade sex"


Gestaltens tankar, flickans känslor och min smutsiga kropp

2013-09-12 ☼ 17:20:57
Tänker tillbaka till den där kvällen, eller hela dagen, hela perioden. Då jag lärde känna honom som skulle förstöra mitt liv, den kvällen som han fick mig att känna mig uppskattad och viktig, den natten som allting förändrades och han tog min oskuld på ett grymt sätt. 
Den natten som jag blev skadad både fysiskt och psykiskt. Jag var som paralyserad när jag förstod vad som höll på att hända. Jag visste inte, skulle jag skrika eller låta honom få göra sina behov? Jag ville ju inte reta upp honom, tänk ifall han skulle bli arg?
Men jag tänkte ta risken och skrika. Men han höll ju för munnen. Och jag var för svag för att knuffa bort honom, jag var ju bara tolv år. 
Smärtan som jag upplevde går inte att beskriva med ord, det är något som jag alltid bara kan hålla för mig själv. Jag kunde inte skrika, jag kunde bara gråta. 

Min oskuld förlorades på ett horribel sätt, på ett sätt som du inte ens kan tänka dig. Min personlighet slets sönder och jag var dömd att föralltid vara annorlunda.
 
 

THE APATHY BORN A LONG TIME AGO HAS GROWN TO WHAT I CAN'T DEFEAT

2013-09-12 ☼ 15:47:07
Har stark och omänsklig ångest. Ångrar allt jag gjorde igår, alla nya skärsåren, spriten, sexet. Vad fan håller jag på med? Varför skär jag mig när jag ändå bara får mer ångest efter? Min kudde har blodfläckar på sig. Var tvungen att byta sängkläder det första jag gjorde imorse. 
Alltså, hur dum får man egentligen vara? Är bara så missnöjd på mig själv. Vill inte ha mitt liv såhär. Vill inte leva såhär. Vill vara normal. Vad nu definitionen på normal är..

 



ATT HA SEX I BAKSÄTET PÅ EN SAAB

2013-09-12 ☼ 00:14:00
Har precis kommit hem. Var iväg och hade sex med F. Allt för att glömma mina riktiga känslor för A och för att glömma min andra smärta. Jag tyckte inte om det. 
Han hämtade upp mig, vi körde iväg till naturresarvatet men jag ville hellre vara vid industriområdet. Så vi åkte dit, knullade i hans bil. Och allt jag kunde tänka på under tiden var hur äcklig jag är som ens går med på det här. Varför ska jag utsätta mig för saker som jag innerst inne blir äcklad utav? 
Han ville kyssas men jag sa "jag tycker inte om att kyssas". Sedan knullade han mig hårt, i baksätet på hans saab. Jag är en slampa. En äcklig slampa. 
Och nu skriver han till mig, han vill göra om det. 

Smskontakt med mina läsare?

2013-09-11 ☼ 22:00:00
Hehe, har fixat nya och vassa rakblad. Känner mig som en lycklig flicka på julafton. Det här är min present, från allmänheten, tre st rakblad och massa tårar. 
Alkoholen står ju här i bokhyllan bredvid men något säger mig att jag borde låta bli egentligen. Jag borde inte dricka mer alkohol, det slutar aldrig bra. 
 
Förövrigt, mitt i detta kaos av rakblad och %-aktig dricka, vilka vill ha mitt mobilnummer, tänkte börja ha kontakt med mina läsare på ett annat sätt. MEN, eftersom jag är anonym så vill jag ju inte ge ut numret till vem som helst. Men släng iväg ett mail så får vi se! Kram. 
 
Nu ska jag återgå till min fina julklapp.

Helvete

2013-09-11 ☼ 21:13:00



Alkohol och dess krafter.

2013-09-11 ☼ 21:02:59

Känner mig tom. Bara tom och ensam. Vet inte riktigt vilka som är mina vänner, vilka som jag kan lita på. Jag är nitton år och har inte en enda riktig vän. För jag är rädd för att släppa in människor i mitt liv. Är rädd för att bli sårad och lämnad om och om igen. 
Killar har jag gett upp hoppet om, dem duger bara till sex. Öppnar man upp sig, visar alla sina känslor, lämnar dem en och undviker samtal/sms. 

Gick inte till psykologen idag. Drack och skadade mig istället. Men det vågar jag inte berätta. Jag är bara så trött på livet och på allt som tillhör det. Vill smita iväg hela tiden. Dricka upp spriten och röka för många cigaretter. Vill sedan spy upp allting i en skog och gråta ut alla känslorna. Jag vill ha en snefylla för endast då vågar jag att ta det där extra klivet. 
Behöver någon som kan ta hand om mig ett tag. Är för svag ensam.
 

Alkoholens dimma

2013-09-11 ☼ 00:32:42
JAG BORDE SOVA. Men det gör jag inte. Jag är pigg som en mört (fyfan vilket fult ordspråk) och vill dricka upp all min alkohol. Typ, en liter vin, en flarra brännvin och en annan flarra rosévin. Hehe, skulle bli äckligt full och antagligen åka på en snefylla. 

Jag har psykologtid imorgonbitti men är osäker på om jag vill och orkar att gå. Känner på mig att jag kommer somna sent inatt och jag har inte gjort den där dumma läxan.
Fan, tror jag ska ta lite alkohol och försvinna in i dimman. Kanske jag hälsar på gamla bekanta inatt. Kanske.. 

LITTLE BY LITTLE

2013-09-11 ☼ 00:29:01
Eftersom jag har en jävligt knäpp relation med min mamma så har jag svårt att känna mig älskad. Jag blir lätt svartsjuk på människor. Känner mig åsidosatt ofta. 
Jag har en styvsyster, som kom in i familjen när jag var typ två/tre år. Hennes mamma flyttade ihop med min pappa, alltså är vi inte blodrelaterade för fem öre. Hur som helst, under min uppväxt kände jag ganska ofta hur Fru (pappas fru dåra) favoriserade Syster. Jag var alltid problembarnet i hennes ögon. Den tjejen som aldrig skulle klara att gå ur skolan eller som skulle kunna bli något i mitt liv. 
Nu är det såhär, Fru har bara ett barn medans pappa har 6 barn. Så när jag pratade med om favoriseringen så sa han bara "'men hon har ju bara ett barn så man förstår att hon vill ha bra kontakt med Syster". 
Syster har alltid varit provocerande, både då och nu. Vi bråkar rätt så ofta om småsaker och det är jämt hon som ska ha rätt. 

HUR SOM HELST, det jag egentligen skulle skriva om: jag skrev ett rätt så elakt inlägg om Syster i förra bloggen och det är anledningen till att jag har en ny nu. Det jag skrev var att hon var ett äckel som försökte ta över min familj. 
Hela situationen förklarade jag inte i inlägget för jag var alldeles för upprörd. Men situationen var såhär: Fru, Syster och min fina storebror S satt i vardagsrummet. Där inne hör jag hur de sitter och skrattar och Fru säger "haha, S gillar att reta Syster. Syskonkärlek kallar man det eller?". Liksom, där springer jag fram och tillbaka för att duka och för att ta hand om S barn. Det hela blev bara för jobbigt och jag sprang till mitt rum och grät. 
Jag är så rädd att han ska tycka mer om syster än mig. Om mamma kan välja bort det kan väll min storebror göra det också? Jag är ingenting jämfört med henne. Hon har en kille, en fin kropp, ska tatuera sig, egen lägenhet. Vad har jag? Jag är arbetslös, ingen lägenhet och ser ut som en heffaklump. Jag är ingen att vara stolt över. 

SELFHARMER.BLOGG.SE

2013-09-10 ☼ 10:21:00
Eftersom den här är ny och antagligen kommer väll lite nya läsare trilla in då och då så tänkte jag skriva lite om mig. Så att alla vet liksom.
 
△ Jag är nitton år, har bloggat tidigare på en annan webbadress. Kallas för V eftersom mitt namn börjar med den bokstaven.
△ Jag är en rökare, kaffedrickare, redbullmissbrukare och sexälskare. 
△ Som tolvåring blev jag våldtagen, bäst att lägga till det på en gång eftersom det är största anledningen till att jag bloggar.
△ Bor i Uppsala/Stockholm. Eller mellan de två städerna. Tar mig 40 minuter med tåg till Stockholm och typ 40 min med bil till Uppsala. 
△ Jag har en on/off förhållande med min moder. Ett ständigt trevande efter kärringen rättare sagt.
△ 164 cm kort, brunt hår, glasögonorm, stora och klumpiga fötter (allvarligt, storlek 40?), ful näsa och små ögon. 
△ Är halvfinne, så det konstiga språket som står lite här och där på bloggen är på finska. 
△ Bakterierädd, spindelfobi och dör lite inombords varje gång jag ser småkryp inomhus. 


LETS GO.

2013-09-10 ☼ 09:47:27
Här är min nya blogg, eller min nya adress rättare sagt. Den förra finns fortfarande kvar i bloggvärlden, ett tag till. Sedan ska jag låsa den så att endast jag har tillgång till bloggen. Kommer nog fortfarande uppdatera den lite då och då. Skriva känslor som jag inte vill dela med mig utav.



Välkommen till min nya blogg!

2013-09-09 ☼ 23:16:40

Mitt första inlägg.