MINA BRISTER ÄR VÄLL INTE FÖR DJUPA OCH STORA?

2013-09-25 ☼ 00:34:47
Jag vill tro att människor tar mig för givet. Att människor inte uppskattar sina vänner så mycket som de borde göra. För visst kan det väll inte vara så jättesvårt att älska mig? Mina brister är väll inte för djupa och stora? 
Jag vill tro att det finns så många fler anledningar till att mamma inte tycker om mig. Jag vill tro att det finns fler anledningar till att de flesta vännerna lämnar mig. 

Mamma hatar mig, hon vill inte se mig eller prata med mig. Varför? Jag kanske är ful, otillräcklig, korkad, minsta barnet? Jag vet inte. 
Syster verkar ha sagt upp kontakten. hon vägrar svara mig.. Hur länge kan hon vara arg?
Alla mina bästavänner har bara lämnat mig i sticket. De säger att jag är för instabil, de vet inte hur de ska hantera mig och mina känslor. 

Nattkänslor.

Tomas Krüger

Älskar du dig själv V?
Du vet det där med att älska trots brister och fel? Det gäller även kärleken till jaget.

Om jag fick ge dig ett enda seriöst menat råd baserat på faktisk erfarenhet, så vore det att börja träna någon kampsport, som karate till exempel. Inte för att lära dig självförsvar, utan för att det bygger självförtroende.

Fast det kräver en satsning av dig. Du kan inte dyka upp tre gånger och sedan tro att "nu har jag försökt". Fast gör du det till en vana att träna så fort som du mår dåligt, så kommer det hända saker.. ;)

2013-09-25 @ 23:38:26
URL: http://tomaskruger.se/




Lämna en åsikt/feedback/konstruktiv kritik/whatevah:

Tilltalsnamn:
Kom ihåg mig?

Mailadress: (syns bara för mig)

URL/Bloggadress:

Dina ord:

Trackback